sportarbettan

kommer det en blogg till.... nu är lunchen avklarad. idag jobbar jag värsta tiden man kan. till 17. det är döden. så värdelöst. jag hatar den tiden. tiden är så lång. värdelöst. har inte mycket mer att berätta.

syster hade skrivit om låtar som fick henne att gråta. det finns många som gör mig rörd. jag kan börja gråta för minsta lilla. just nu ligger jag på gränsen till att börja. vad som helst kan få mig att börja nu. jag vet varför men finns inte mycket jag kan göra åt det. för mycket känslor i kroppen just nu.... eller så är det för jag inte får coca cola....

idag blev jag glad när jag ställde mig på vågen. den har stått stilla länge men nu hade den gått ner två kilo. glad blev jag. inte för jag bryr mig om själva vikten. jag vill bara trivas med hur jag känner mig i kroppen. men visst har man fått fastare armar och ben. magen har minskat lite och även brösten har det försvinnit ett par gram. med andra ord inte nyttigt med boxning på mer än ett sätt...